” Efterlivet har varit och är jobbigt för mig. Livet har delats upp i ett före och ett efter och i mitt efterliv är ingenting som det var förut.” Säger Carina Persson när vi talas vid över en digital linje strax innan jul 2024, några veckor tidigare har hon haft sin årsdag. Årsdagen då hennes 25-årige son Martin tog sitt liv.

Carina berättar att Martins suicid kom som en total överraskning för familjen, liksom det han skrev i det brev som han lämnade efter sig. Martin berättade att han hade ett spelmissbruk. ”Men vi hittade inga skulder, så vi har ingen aning om varför. Jag har försökt att lägga pusslet, men jag har ingenting att gå på säger Carina”

Efter Martins suicid började Carina engagera sig i frågor kring suicidprevention och efterlevandestöd och tillsammans med 3 andra mammor har hon startat föreningen HOPE - Att leva vidare och hjälper nu andra efterlevande med samtalsstöd och utbildningar. Vill du komma i kontakt med dem så finns en sluten grupp på FB under samma namn eller via deras hemsida: www.hopeattlevavidare.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Jag var så arg, jättearg på livet och bar på mycket skuldkänslor” Orden kommer från Leah Persson som förlorade sin son Alexis som föddes med ett svårt hjärtfel och trots att han vårdades av några av de främsta hjärtspecialisterna i Sverige så gick inte hans liv att rädda.

Leah berättar om hur tiden efter hans död har präglat henne, om den svåra sorg som följde, om ilskan hon kände gentemot livet och avundsjukan hon upplevde mot andra som fick behålla sina barn och när det var som värst så hade Leah tankar på att ta sitt eget liv. Men det kom en vändpunkt och idag använder hon sina erfarenheter till att hjälpa andra människor i deras sorg.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”När man har det som allra mörkast är det svårt att föreställa sig att det finns något ljus eller att smärtan ska avta och då blir suicid det enda alternativet för många

människor. Jag tycker därför att det är viktigt att anhöriga aldrig skuldbelägger sig för om någon närstående har begått självmord”. Orden är Roger Lundgrens och kommer från hans senaste bok – självbiografin Eljest. Roger är mer känd som Royal Roger och han är en av världens mest framstående hovreportrar. I Efterlevandepodden delar han öppet med sig av sin egen resa genom ångest och självhat och hur han lyckades hitta till en plats där livet känns meningsfullt. Som han skriver i sin självbiografi: ”Du är inte ensam. Det finns hopp. Oavsett hur mörkt det kan verka, så finns det en väg ut."

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linda & Kristina pratar om allt som man behöver behöver ta tag i som efterlevande. För inte nog med att livet har tvärnitat och allt är kaos så finns det också vissa saker som samhället kräver att du gör. På trettiodagar.

Och hur mäktar man egentligen med att ordna en begravning till sitt älskade barn…?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har mött ambulanssjuksköterskan Sanna Bäckman och pratat om hur engagemang kan bli en väg till läkande i sorgen. Sanna har utvecklat en viktig rutin för blåljuspersonal vid suicid som hon berättar mer om.

Hon har själv genomgått svåra förluster. Först förlorade hon sin bror, och bara sju månader senare sin pappa i suicid. Hennes berättelse är ett starkt exempel på hur avgörande uppsökande stöd för efterlevande kan vara, då anhöriga löper högre risk att själva drabbas av psykisk ohälsa.

Vi dyker också djupare in i frågan: Hur går man vidare efter en sådan här förlust? Hur hanterar man alla de starka känslorna, inklusive ilska? Och är det okej att vara arg på någon som tagit sitt liv?

Vill du kontakta Sanna så når du henne på sanna.hjulstrom@hotmail.com

Tack för poddstudion Spoon Agency!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt kedjehusområde fick familjen alltid blommor från grannarna när någon dött, utom när min pappa dog i suicid, då kom det inte några blommor. Det var ett tydligt tecken på att det här är en annan sorts död”

Orden kommer från Camilla Rosenkvist som vi träffat för att bland annat prata om hur det var att som barn växa upp med en förälder som har diagnosen bipolär sjukdom, om hennes pappas självmord och om hur det format hennes liv.

Vi har pratat om ”duktig flicka”-syndromet, utbrändhet och om vikten av terapi, och om hur man överlever sin stora sorg när det sociala nätverket drar sig undan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har träffat den tidigare proffsmålvakten Johan Wiland för att prata om psykisk ohälsa inom idrotten, om tystnadskulturen och skammen över att inte orka med.

Johan berättar om vad som hände i FCK, om sin egen kamp mot depression och vad som hjälpte honom tillbaks till planen igen.

"Det som höll mig uppe var min familj och lagkamrater, utan dem hade jag nog inte klarat mig så länge innan allt brast"

Han tycker att det är viktigt att uppmärksamma problemen som finns inom idrotten i dag och att fler ska våga berätta.

”Det måste få vara okej att ha svackor och prata om att man mår psykiskt dåligt ibland”, säger Johan som numer är den som kliver fram och säger till när han ser något som känns fel.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Krisrutin Emma är ju en färdig rutin, ett färdigt koncept, i vår kommun vill man inte ta någon annans koncept, man vill skapa det själv”

Så säger politikern Christian Widlund som vi träffat för att bland annat prata om varför det är så viktigt med stöd till efterlevande, om kostnader och prioriteringar och om varför han vill införa efterlevandestödet, Krisrutin Emma.

Är det verkligen rätt av kommunerna att ha riktlinjer som säger att man ska hänvisa till civilsamhället när det kommer till psykisk ohälsa och suicid, eller är det att skjuta ansvaret ifrån sig?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.