Nordisk Kriminalkrönika

Det var en helt vanlig dag för Karin. Hon hade sommarlov, och vid lunchtid skulle hon cykla till konfirmationslägret. Det var den 4 juli 1968. Det var en varm sommardag, och Karin började cykla de en och en halv milen till lägret i god tid för att hinna stanna och bada på vägen. På vägen till lägret blir Karin stoppad av en bilförare, som ber om hjälp att läsa en karta. När hon närmar sig honom visar han upp en liten pistol, och beordrar in flickan i bilen, där han sedan drogar henne och placerar henne i bakluckan på fordonet.

Året var 1036 och det var en riktigt kall vinter på Gotland. Gairalv som då var 25 år hade haft en mycket god jaktsäsong och skulle för första gången segla österut med eget skepp och egen besättning för att sälja vapen, skinn och hästar. Men sjörövare planerade ett bakhåll för Gairalv och hans besättning i en trång passage innan de nådde öppet vatten. Detta är början på berättelsen om en vikings livsöde, och de obetalbara skatter han hittade, som har bevarats ända till idag.

Den 13 april 2007 hittas Jelena Ivanisevic mördad. Jelena, som extraknäckte som barnflicka samtidigt som hon studerade i Göteborg, hade blivit kvävd till döds genom att någon höll för hennes näsa och mun, samtidigt som hon hade sina händer låsta i ett handfängsel på ryggen. När polisen fann henne var hon inlåst i badrummet i källaren, hemma hos familjen som hon arbetade hos. Hennes drömmar om en framtid tog slut där, endast 20 år gammal, och hennes död utvecklas snart till ett spaningsmord.

Klockan 15.32 den 7 juli 1995 inkom ett SOS-samtal Länsalarmeringscentralen i Malmö. En ung kvinna meddelade att det låg en troligen död person i en lägenhet på Zenithgatan. Morden uppdagades via ett par grannbarn som av omsorg av en katt var oroliga för vad som skett inne i lägenheten då de kunde se blod på hallgolvet. Mamman till ett av barnen tog på sig att ta reda på vad som hänt. Hon upptäckte att ytterdörren var olåst, och kunde från hallen se en till synes livlös kropp.

En svartsjuk äkta man som tar livet av sin hustru – vad kan det kosta honom? Vilket straff kan han få? Vad sätter myndigheterna in för resurser för att klara upp enskildheterna i ett fall som tillsynes är enkelt och klart? Men som trots allt visar sig vara komplicerat. I det aktuella fallet skulle rätten ta ställning till om den man, som polisen framställde som misstänkt för mordet, också var rätt gärningsman.

Efter ett treårigt fängelsestraff för två försök till grov mordbrand släpps Ulf Borgström, "Gryningspyromanen", fri. Och sedan dess har bränderna i hans fotspår bara växt i antal, men man lyckas aldrig få tillräckligt med fällande bevis för att man ska få stopp på tragedierna. Polisen tar till alla medel i deras förfogande; punktmarkering, övervakning, psykologisk utvärdering, spaningsinsatser...

Redan när han kommer till firmafesten har Pekka tagit sig några glas. Under kvällen dansar han med flera unga kvinnor, och gör flera besök i baren. En ung dam som han haft ögonen på verkar föredra en annan man. När orkestern börjar packa ihop och de flesta glada festdeltagare börjar dra sig hemåt så stannar Pekka kvar, och kastar allt fler ilskna blickar på sin rival. Nästa morgon möts en grupp friluftsmänniskor för att gå på vandring. Vid mötesplatsen gör de en makaber upptäckt. I ett dike ser de vad de först tror är ett fyllo som sover ruset av sig.

"'Om du inte är snäll, så kommer Rottenikken och tar dig!' Hur många olydiga barn från krigstiden är det inte som idag kan minnas detta hot från sina föräldrar? Rottenikken - Rolf Erling Knutsen - är en av de märkligaste personerna i norsk rättshistoria." Knutsen härjade som värst i norska Telemark när landet var under tysk ockupation. Den norska allmänheten lärde känna honom genom sensationellt dramatiska tidningsartiklar, och hans våldsamma rykte användes av nazisterna i skrämselpropagandan mot den norska motståndsrörelsen.

Det är försommarnatt i Falun mellan den 10 och 11 juni 1994. Klockan är omkring 02.30 på lördagsmorgonen och det börjar dagas. Sex unga lottor är glatt stojande på väg till regementet efter ett krogbesök, de har firat att deras kurs avslutas. Men då, klockan 02.38, får polisen larm från kasernvakten om skottlossning utanför regementet. Mattias Flink, en anställd vid Försvarsmakten, har öppnat eld och sju liv släcks denna natt. Massakern i Falun är ett av Sveriges mest kända brottsfall, och den här artikeln beskriver vad som skedde denna ödesdigra natt.

33-årige Fabian Bengtsson övermannades den 17 januari 2005 och hölls sedan inspärrad i en ljusisolerad låda i sjutton dygn. Under denna tid förhandlade två kidnappade med offrets föräldrar och krävde drygt 55 miljoner kronor för att släppa honom fri. Men kidnappardramat fick en oväntad upplösning: Fabian Bengtsson släpptes utan att någon lösen betalades ut. Det egentliga skälet till detta framgick inte under vare sig utredningen eller senare i rättegången, men troligen insåg de två kidnapparna att deras plan helt enkelt inte kunde förverkligas.

Pyromanen hade satt skräck i bygden under fler år. Hur ska polisen kunna finna gärningsmannen när bevisen bokstavligt talat går upp i rök? Polisen inser att de måste tillsätta en enhet med specialkunskaper i ämnet, och Kriminalteknisk Centers tekniker kallas därför in. I en kamp mot klockan måste de lösa fallet innan pyromanen slår till igen.

Under vintern och våren 1985 kunde svenska tidningsläsare inte undgå att stöta på tidningsartiklar med rubrikerna "svindlare i prästrock", "präst fast för miljonsvindel", "präst försökte lura katolska kyrkan på 55 miljoner" och "prästen dömd för fem års fängelse för bedrägeri på 15 miljoner". Inför dessa tidningsrubriker reagerade väl de flesta läsarna på grund av den ovanliga företeelsen att en präst anhölls, häktades och slutligen dömdes för bedrägeribrott. Samtidigt var det inte bedrägerier av den alldagliga omfattning och typ som är vanligt att läsa om. Det rörde sig om miljonbelopp...

Annétthe Zettergren är en riktig mönstermedborgare. En hårt arbetande sjukgymnast som använder sin fritid för att förbättra samhället i sin roll som politiker, och som ledamot inom polisstyrelsen hjälper hon osjälviskt till med uppehållande av lag och ordning i samhället. Det är bara en man som anar att någonting inte står rätt till. Den envetne lokalreporten från Värmlands Folkblad börjar nysta i Zettergrens förehavanden, och vad han finner ska komma att leda till en polisutredning som blir känd i hela Sverige.

Ann arbetade under natten till den 23 september 2009 i uppräkningscentralen tillhörande G4S Cash Service AB:s värdedepå i Västberga. Hon arbetade på sjätte våningsplanet med att räkna pengar tillsammans med tretton andra arbetskamrater. Vid halvsextiden på morgonen hörde hon ett väldigt högt ljud. Någon i lokalen skämtade och sa "Det kanske att är några som försöker råna oss med hjälp av en helikopter." Men ingen kunde ana hur rätt hon faktiskt hade... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Elin har varit på fest och är på väg hem. Men på spårvagnen är det en närgången man som besvärar henne, och han går inte därifrån när hon ber honom. Hon känner sig så illa till mods att hon bestämmer sig för att stiga av spårvagnen, men det är inte hennes hållplats. Hon ser inte heller att mannen som besvärade henne följer efter... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Klockan är kvart över sex på morgonen när Peter Ivarssons chef får ett samtal från färdtjänstens ledningscentral. Den 23-årige Peter har inte infunnit sig till hans schemalagda körningar. Motvilligt får hans chef själv rycka ut och köra Peters runda, men berättelsen slutar inte med att den unge mannen kommer till jobbet nästa dag som hans chef trodde. Istället kallas polisen till på jakt efter 23-åringen, en jakt som slutar på värsta möjliga sätt ... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

"Vi sitter vid vattnet. En man i polisuniform skjuter. Hjälp oss när polisen kommer", "Det är någon som skjuter på Utøya. Tillkalla polisen", "Ring inte till mig. Jag gömmer mig". Det här är bara några av de rop på hjälp som spreds i förtvivlande sms och twitterinlägg den 22 juli 2011, dagen då Oslo och hela Norge var med om det första terrorangreppet på norsk mark. 77 människor miste livet denna dag. Det var dagen då en ensam man från Vestlandet gjorde Norge till skådeplats för sitt eget heliga krig.

Den så kallade Vilmos Horvath, var en av ligaledarna för den ledande europeiska narkotikasmuggling under det tidiga 1970-talet. Med hand om smugglingen till Italien, Tyskand och slutligen Sverige var han involverad i ett stor kriminellt nätverk. Under 1971-1972 smugglade han och hans kumpaner in över 300 000 kapslar fenmetralin till Sverige. I en sommarstuga i Grisslinge utanför Stockholm grips Vilmos Horvath 1974 efter ett långt och intensivt spaningsarbete.

Följande artikel tar oss tillbaka till år 1922. Den unga republiken Finland hade fortfarande inte trampat ur barnskorna, när tillvaron plötsligt skakades av mordet på landets inrikesminister. Förövaren greps efter en kort tids spaning. Han visade sig vara en störd medelålders man, utan egna politiska mål. Till en del försökte han vältra över skulden på ett antal kända personer genom att utnyttja de starka politiska känslor som svallade över på den tiden. De olika omständigheter som har med mordet och mördaren att göra är av det slaget att de än idag väcker forskarnas intresse.

Den 14 oktober 1964. Malmö hade klätt sig i höstens färger. Kirsten Lindqvist var orolig. Hon hade inte hört av sin väninna Gurli på flera dagar. De två brukade ha kontakt per telefon så gott som varje dag. Men nu inget från Gurli sedan den 2 oktober. Kirsten beslöt att åka till Gurlis bostad. Hon tog buss och spårvagn från bostaden i Rosengård. Hon hoppade av spårvagnen vid Schougens bro, gick över Slussplan och vek in på Slussgatan. Hon kom fram till porten som ledde till Gurlis bostad, Slussgatan 17.