Swedish Classic Literature

"Det var en juldag, då alla hade rest till kyrkan utom farmor och jag. Jag tror att vi voro ensamma i hela huset. Vi hade inte tagits med, därför att den ena var för ung och den andra var för gammal. Och vi voro ledsna båda två över att vi inte hade fått fara till ottesången och se julljusen. Men när vi sutto i vår ensamhet började farmor att berätta ..." Novellsamlingen "Kristuslegender" publicerades för första 1904 och består av 11 berättelser om ödmjukhet, kärlek och medkänsla med en biblisk utgångspunkt.

På Lövdala Prästgård bor den milde och godhjärtade pastor Lyselius med sin vackra dotter Maja-Lisa. Pastorn är änkling och ger all sin kärlek och omtanke till sin dotter och tjänstefolket som bor med dem på gården. Tillvaron är idyllisk fram till den dag då Maja-Lisas styvmor Vabitz anländer till gården. Styvmodern vinner snart pastor Lyselius hjärta och kort därefter börjar mardrömmen. Vabitz är sadistiskt lagd och njuter av att plåga Maja-Lisa och tjänstefolket.

En riktigt god jul... blir det till slut i Charles Dickens "En Julsaga", men vägen dit är inte den vanliga. Med hjälp av övernaturliga krafter får den rike och elake affärsmannen Scrooge en läxa, som på juldagsnatten förvandlar honom till en riktigt god människa. Charles Dickens skrev sin historia inför julen 1843. Den blev omedelbart en stor framgång och har haft en central plats i det anglosaxiska julfirandet sedan dess. Den har satts upp som julspel på teatrar i England och USA otaliga gånger.

"Om någon, som hört talas om den gamla staden Kungahälla, skulle komma till den plats vid Nordre älv, där den en gång var belägen, skulle han helt säkert bli mycket förvånad. Han skulle fråga sig om kyrkor och kastell ha kunnat smälta bort som snö eller om jorden hade öppnat sig för att sluka dem. Han är kommen till ett ställe, där det i forna tider stod en mäktig stad, och han finner inte en gata, inte en skeppsbrygga ... " "Drottningar i Kungahälla" är en klassisk novellsamling från 1899, skriven av Selma Lagerlöf.

En julafton ger sig den gamla storbonden Ingmar Ingmarsson ut i skogen för att skära vidjor. Isande vindar tränger igenom hans kläder, och när snön börjar yra går han plötsligt vilse. Han kämpar mot den bitande kylan och det skiftande landskapet, men när mörkret faller tar hans krafter slut. Utmattad faller han ihop på en rishög, och i det ögonblick han är på väg att ge upp börjar rishögen att röra sig under honom.

"Hon står och vrider händerna i sin hjälplöshet. Och det är allt hennes skuld, därför att hon har anklagat honom! Men hon var ju utan arbete, hon svalt och frös. Barnet höll på att dö. Till vem annan skulle hon vända sig för att erhålla hjälp?" Den här boken öppnar med "En saga om en saga", en inblick i Selma Lagerlöfs kreativa tankeprocess och strävan att förverkliga sin hyllade debutroman, "Gösta Berlings saga". Här beskrivs den omfattande processen från idé till färdigt verk, och hur boken slutligen fördes ut till läsare världen över.

"Nuförtiden lägger visst ingen enda människa märke till det lilla korset, som står i ena hörnet av Svartsjö kyrkogård. Nuförtiden går allt kyrkfolket förbi det utan att ge det en blick. Och det är ju inte underligt, att ingen märker det. Det är så lågt, att klöver och blåklockor stå det upp till armarna och timotejen växer över det. Icke heller bryr sig någon om att läsa inskriften, som står där. De vita bokstäverna äro nästan alldeles bortregnade numera, och det tyckes aldrig falla någon in att söka stava ihop dem till ord ...

Året är 1870, det fransk-tyska kriget härjar för fullt och utarmar befolkning och natur. Kriget drivs framåt av hänsynslösa ledare men när den tyske löjtnanten Herr von Bleichroden får order om att avrätta franska krigsfångar grips han av panik. Han vidarebefordrar ordern, men när avrättningarna är genomförda drabbas han av svåra samvetskval ... "Samvetskval" är en fredsnovell från 1884 skriven av August Strindberg som följer huvudpersonen von Bleichrodens inre kamp mot sig själv.

Ingmar och Britas relation präglas mestadels av motstånd och konflikter. Hennes ovilja att gifta sig komplicerar saker och ting, och när de plötsligt väntar barn tar händelserna en mörk vändning. I det ögonblick barnet föds tar Brita dess liv. Trots att hon snart hamnar bakom lås och bom, kan Ingmar inte frigöra sig från tankarna på henne.

"Mina herrar och damer! Först och främst har jag att frambära ett tack till Kongressledningen, som har inbjudit mig att tala vid detta tillfälle, och i detta mitt tack ligger inte bara ett erkännande av den heder, som uppdraget innebär, utan jag vill tacka också därför, att Ledningen genom att göra mig till talesman för rösträttssaken har nödgat mig att för min ringa del söka komma till rätta med den skiftande och törhända världsomdanande företeelse, som heter kvinnorörelsen.

"Efter tio års vistelse i landsorten är jag åter i min födelsestad och sitter nu vid ett middagsbord bland de gamla vännerna. Vi äro mer eller mindre femtioåringar allesammans, och de yngre i sällskapet äro över fyrtio eller omkring. Vi förvånas över att vi icke ha åldrats sen sist. Det syns visserligen litet grått i skägg och vid tinningar här och där, men så finns det också de som blivit yngre sedan sist ... " "Ensam" är en självbiografisk novell av August Strindberg som publicerades 1903.

"Trött en natt jag satt och drömde vid en gammal bok, där glömde, bakom seklers förlåt gömde tankar hägrade förbi. Knappt jag börjat slumra, förr än något knackade på dörren, något pickade på dörren - ticketick det ljöd däri." En mörk decemberkväll sitter en man vid sin brasa och läser. När det plötsligt knackar på dörren och en korp står därutanför påbörjas en kedja av händelser som tar berättaren på en långsam färd ner i vansinnet.

Svartsjö sockens dödgrävare bestämmer sig för att bjuda in traktens invånare till julkalas men blir han bestört när han inser att ingen är intresserad av att komma. Förtvivlad beger han sig hemåt, utan en enda gäst, till sin fru som är i full fart att förbereda festmåltiden. På vägen passerar han kyrkogården och i det bleka skymningsljuset ser han något vitt blänka till i det torra gräset. Vid närmare inspektion upptäcker han att det är en dödskalle och i ett ögonblick av galenskap bestämmer han sig för att ta med den hem ...

"För ett par hundra år sedan fanns det i Jössehärad i Värmland en ovanligt sträng och kraftig prost, som av all sin förmåga bemödade sig att göra jössehäringarna till ett fromt och gudaktigt folk. Det var inte nog med att han ville vänja dem av med dryckenskap och slagsmål, med smuggling från Norge och annan orättfärdighet utan han förbjöd dem också att frukta och dyrka de rådande i mark och skog och vattendrag, och detta var något, som prästerna annars brukar akta sig för att röra vid ...

Nora har alltid blivit behandlad som ett barn. Först av fadern, sedan av maken. Men parallellt med känslan av understimulans och särbehandling, har hon genom kvinnor i sin närhet utmanats såväl intellektuellt som sexuellt och på så sätt levt en form av dubbelliv. Hon känner dock stark kärlek för sin man. Så till sin grad att hon till och med förfalskar sin fars underskrift för att kunna ta ett lån som kan bekosta hennes mans sjukvårdsresa till Italien.

"En gång hade de på Mårbacka en barnpiga som hette Back-Kajsa. Hon var nog tre alnar lång, hon hade ett stort, grovt ansikte med stränga, mörka drag, hennes händer voro hårda och fulla av sprickor, som barnens hår fastnade i när hon kammade dem, och till humöret var hon dyster och sorgbunden. En sådan människa tycktes ju inte vara enkom skapad till barnpiga och fru Lagerlöf hade varit i stort beråd innan hon anställde henne." "Mårbacka" handlar om Selma Lagerlöfs egen familj och livet på släktgården Mårbacka i Värmland.

Framåt utspelar sig i en fantasyvärld inte helt olik vår egen, där två tonårsbröder, alverna Balder och Ian, ger sig ut på ett fantastiskt äventyr. Tillsammans försöker de hitta den sista magin i en värld som numera föredrar bilar och prylar framför bevingade hästar och förtrollade stavar. På vägen måste de tampas med ilskna älvor, korsa en oändlig avgrund och handskas med oväntade faror.

Hatto, eremiten, stod i ödemarken och bad till Gud. Det var storm, och hans långa skägg och toviga hår fladdrade omkring honom som de vindfarna grästuvorna på krönet på en gammal ruin. Dock strök han inte håret ur ögonen eller stack skägget inom bältet, ty han hade armarna upplyfta i bön. Han hade en stor sak att be om. Han bad Gud, att han måtte låta domens dag inbryta över denna onda värld ...

Rasmus Nalle och vännerna får i uppdrag av Rasmus mamma att traska ut i skogen och hugga årets julgran. Allt går fint tills ett vidunderligt snöoväder drar in. De tvingas bygga en koja där de kan ta skydd. Plötsligt knackar det på dörren och bakom den står en liten nisse som har gått vilse. Tillsammans hittar de tillbaka till nissens farmor där de sätts i arbete. Det är juldekorationer som ska klippas ut, granar som ska kläs och kakor som ska bakas. Julen är här.

Ett mystiskt undervattensskär som har satt flera fartyg i sjönöd gäckar människor världen över. Mystiken kommer utav att skäret inte alls beter sig som ett skär. Det påminner istället om en val som förflyttar sig i onaturligt höga hastigheter. Något måste göras innan fler människor mister livet i kollisioner och förlisningar. Vad är det egentligen för ett väsen man har att göra med?