Swedish History

Mellan 1940 och 1945 genomled världen några av de värsta åren mänskligheten någonsin har skådat. Medan kriget härjade runtom i Europa lyckades Sverige alltjämt hålla sig utanför det. I denna bok redogör Björn Fontander för hur nära det trots allt var att Sverige gång efter annan drogs in i världskriget. Det berättas bland annat om episoder då Sverige var en hårsmån från att hamna i stridsbehandlingar med Storbritannien och om jakten på den norske kungen.

År 1346 gav Tatarernas härförare Jani Beg order om att döda soldater skulle kastas in över murarna till staden Kaffa, som han belägrade med sin armé. Soldaterna hade dött av pest, och när stadens italienska köpmän flydde tog de sjukdomen med sig till Europa, där pesten tog livet av omkring hälften av alla européer. En sommardag i Sarajevo 1914 träffades Österrike-Ungerns tronföljare av en pistolkula i halsen. Det dödande skottet utlöste en lavin av händelser, och en månad senare bröt första världskriget ut. Europa var förändrat för alltid.

Den 1 september 1939 går Tyskland in i grannlandet Polen. Två dagar senare förklarar Frankrike och Storbritannien krig mot tyskarna. Men vilka var egentligen de bidragande faktorerna som ledde fram till andra världskrigets utbrott? I denna bok, utgiven 80 år efter utbrottet, granskar Christer Bergström de beslut och missbedömningar som banade väg för katastrofen. I efterhand står det klart att situationen hade kunnat undvikas och att efterlevande kan dra stora lärdomar av föregående generationers misstag.

I dag har kungar och drottningar ingen större makt. Deras göranden och låtanden har ofta störst betydelse för skvallerpressens förstasidor. Förr i tiden kunde emellertid den krönte härskarens personlighet, begåvning och ambitioner kasta ut ett land i blodigt krig, leda till enanden av starka riken eller kontakter med nya delar av världen. En kvinna på tronen var otänkbart i medeltidens Europa, men ändå lyckades en dansk kungadotter vinna hela tre riken och samla dem i en union.

När morgonen grydde den 6 juni 1944 hade nazismens ok legat tungt över det franska fastlandet i fyra år. Klockan var 06.30 och från sina kulspruteställningar på stränderna i Normandie kunde tyska soldater se en syn som för dem måste ha varit lika otrolig som skräckinjagande. Framför dem i Engelska kanalens oroliga vatten låg den största invasionsflotta som världen någonsin sett. Fler än 150 000 allierade soldater var beredda att offra allt för att få ett fotfäste i Västeuropa igen. D-dagen var i gång.

Ett av samhällets största problem är missbruk. Idag vet vi betydligt mer om hur ett urspårat missbruk påverkar en människas hjärna, men vad är det egentligen som leder fram till ett missbruk? Och finns det sätt att motverka att någon fastnar i träsk av droger och alkohol? I djupa intervjuer med missbrukare och forskare utformar vetenskapsjournalisten Miki Agerberg missbrukets dynamik – och vad för eventuella lösningar det finns för människor och anhöriga som tvingas leva med det dagligen.

Det är ett ofta förbisett faktum, att andra världskrigets viktigaste slag inte utkämpades på Normandies stränder eller i Stalingrads ruiner utan på Atlanten, där tyska ubåtar försökte "svälta" Storbritannien till kapitulation genom att skära av viktiga försörjningslinjer för mat och materiel. Idag är det i stort sett omöjligt att finna spår efter de slag som kostade över 100 000 soldater och sjömän livet, för fartygsvraken ligger på Atlantens botten. Därför kan det vara svårt att förstå betydelsen av slaget om Atlanten som rasade under alla krigets sex år.

Danmark, Norge, Sverige och Finland var på intet sätt obetydliga småstater vid andra världskrigets utbrott. Faktiskt hade de en så strategisk betydelse, att både Hitler och Stalin på hösten 1939 stirrade glupskt (och ängsligt) på de nordiska länderna. Den paranoide Stalin fruktade, att Finland skulle komma att användas till ett tyskt anfall mot industristaden Leningrad, och Hitler visste, att om de allierade erövrade Norge, kunde han riskera att förlora kriget inom loppet av bara sex månader.

Medan andra världskriget rasade på de ryska stäpperna, i Afrika och inte minst i luftrummet över Europa, utkämpade tyska och sovjetiska elitstyrkor en bitter kamp i ett isolerat nordligt hörn av Europa. Här stod slaget om den isfria hamnstaden Murmansk där Sovjetunionen mottog konvoj efter konvoj lastad med brittiska och amerikanska stridsvagnar, kanoner, flygplan, bränsle, handeldvapen och livsmedel.

Först var de dödsfiender. Sedan blev de affärspartners, därpå allierade, rivaler och så dödsfiender igen. Förhållandet mellan Hitler och Stalin förvirrade alla som försökte följa de båda männens vilja och det är tveksamt om huvudpersonerna själva förstod situationen till fullo. Operation Barbarossa gjorde slut på all tvekan.

Tjernobyl, och två andra katastrofer är en samling som fördjupar sig i några av de mest omskakande händelserna i modern europeisk historia. Samlingen belyser tre katastrofer och ger en inblick i utredningarna och räddningsinsatserna som följde i deras kölvatten. Samlingen har tidigare publicerats som enskilda titlar. Ur polisens perspektiv utforskas Tjernobylkatastrofen, en händelse som inte bara skakade den forna Sovjetrepubliken Ukraina, utan även Sverige och stora delar av Europa, den fruktansvärda Estoniakatastrofen, samt den ödesdigra vårdagen då M/S Scandinavian Star fattade eld i Skagerrak.

Mitra växer upp i Iran under ayatolla Khomeinis regim, men en demonstration i staden Qum blir startskottet för en revolution som kommer att förändra allt. Mitra går med i motståndsrörelsen MKO, Iranska folkets mujahedin, och får som sjuttonåring en ledarposition inom organisationen. I samband med en demonstration tillfångatas hon och hamnar för första gången i Hizbollahs fängelse. Hon utsätts för tortyr och lever med vetskapen om att varje dag kan bli hennes sista. När hon släpps från fängelset tvingas hon fly, risken för att tillfångatas på nytt är stor; att protestera mot Khomeini är att gå emot Gud.

I USA börjar soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Året är 1918 och den mystiska sjukdomen sprider sig med blixtens hastighet, och några veckor senare är tre kontinenter drabbade. Året därpå har femtio miljoner människor dött. Sjukdomen, som får namnet spanska sjukan för att spanska tidningar är först med att skriva om den, orsakas av ett virus. Senare forskning visar att spanska sjukan var en fågelinfluensa, som muterat så att den kunde smitta mellan människor. Världshistoriens farligaste sjukdomar har ofta hoppat från djur till människor.

Tidpunkten var perfekt. När de första korsfararna med påvens välsignelse år 1096 gav sig av mot Heliga landet var den muslimska världen splittrad av inre strider, och de europeiska riddarna kunde obehindrat avancera österut. Seger följde på seger, och 1099 intog de kristna Jerusalem. Som i ett blodrus gick de från hus till hus och dödade muslimska män, kvinnor och barn. Den muslimska världen var förlamad av chock, och kaliferna ropade efter hämnd. Korsriddarna hade dock ett hårt grepp om makten i Heliga landet och befäste den med ett nätverk av stora borgar.

Piraterna De svenska fildelarna som plundrade Hollywood. 1.2 miljoner svenskar säger att de laddar ner film och musik regelbundet. Branschen beräknar att 13 miljoner filmer laddades ner i Sverige förra året. Musikindustrin säger att försäljningen minskat med 40 procent sedan år 2000.

Trots att aztekerna var ökända för sin blodtörst tog de generöst emot de bleka främlingar som 1519 kom till staden Tenochtitlan. Aztekernas kung Motecuhzoma II lät till på köpet främlingarnas ledare, spanjoren Hernán Cortés, bo i sitt palats. Det fick han ångra. Snart var Motecuhzoma fånge i sitt eget hem och kunde bara maktlös se på, när conquistadorerna skövlade hans land. När spanjorerna inte längre behövde honom som marionett dödade de honom och förstörde Tenochtitlan. Aztekernas rike var krossat.

Efter sex års krig mot de galliska stammarna kunde Julius Caesar år 52 före Kristus konstatera att ännu en av romarrikets fiender kuvats. Nästan en miljon galler blev slavar, och Gallien blev ytterligare en provins i det växande romerska imperiet. Snart strömmade tonvis av galliskt spannmål och enorma skatteintäkter till huvudstaden, vars invånare levde väl på de lukrativa varorna från provinserna.

Djupt inne i Centralamerikas regnskog ligger flera tusen ruiner dolda under den täta växtligheten. De är spår efter mayafolkets civilisation, som i nästan fyra årtusenden existerade i vår tids Mexiko. Där byggde kungar upp samhällen med flera miljoner invånare. Där utvecklade vetenskapsmän avancerade matematiska kalendrar. Och där byggde en armé av slavar pyramider så stora att de överträffade till och med egyptiernas. I ett slag försvann dock mayafolket från sina städer, och civilisationen glömdes bort.

Egentligen hade Adolf Hitler insett att den tyska armén inte längre var i stånd till att strida. Wehrmacht saknade män, kanoner och stridsvagnar och Luftwaffe hade inte råd att förlora fler flygplan. Så när Hitler i februari 1943 flög till sitt framskjutna högkvarter i Ukraina hade han med sig ett tydligt budskap: Den tyska armén skulle inte längre gå på offensiven. Under det följande året skulle den istället försvara sina ställningar och låta Röda armén trötta ut sig själv med meningslösa angrepp. Men så blev det som bekant inte.

I över 200 år har Egyptens urgamla monument lockat till sig forskare och nyfikna turister från hela världen. Allt från små barnmumier till gigantiska pyramider har undersökts i försöken att kartlägga en av världens äldsta civilisationer, först med skärslevar, penslar och arkeologisk grundlighet, sedan med avancerade skannrar och DNA-analyser. Trots de omfattande undersökningarna har ingen ännu hittat de slutgiltiga svaren på alla de gåtor som riket längs Nilen lämnade efter sig när det kollapsade för nästan 2000 år sedan.