Swedish History

I dag har kungar och drottningar ingen större makt. Deras göranden och låtanden har ofta störst betydelse för skvallerpressens förstasidor. Förr i tiden kunde emellertid den krönte härskarens personlighet, begåvning och ambitioner kasta ut ett land i blodigt krig, leda till enanden av starka riken eller kontakter med nya delar av världen. En kvinna på tronen var otänkbart i medeltidens Europa, men ändå lyckades en dansk kungadotter vinna hela tre riken och samla dem i en union.

I sin exil på ön Saint Helena studerade Napoléon Bonaparte Caesars berättelse om gallerkrigen och kommenterade romarens strategi utifrån sina egna erfarenheter. Trots att vapnen hade förändrats mycket sedan antiken såg han stora likheter mellan Caesar och sig själv. Båda männen siktade högt, vågade sig på överraskande drag på slagfältet och förstod att skapa starka band till sina soldater. Goda ledaregenskaper, möjligen medfödda sådana, är något som kännetecknar de flesta av historiens stora härförare.

Andra volymen om det episka slaget i Stalingrad under andra världskriget. Nazisternas krigslycka hade varit god och de hade börjat lägga en hel kontinent under sina arméstövlar. Vid Stalingrad vände dock vinden och nederlaget ändrade krigets dramaturgi. Men historieskrivningen har varit skev både från tyskt och ryskt håll. Med gedigna efterforskningar hjälper Christer Bergström till att ge en mer korrekt bild av vad som faktiskt hände.

Det sattes upp en svensk frivilligkår för Norge i början av 1945 när man befarade skoningslösa slutstrider i det tyskockuperade grannlandet. Den svenska regeringens beslut om frivilligkåren var ett av många långtgående neutralitetsbrott till förmån för den allierade sidan i kriget. I Norge opererade också en svensk gerillagrupp med namnet Fritjof. I skuggan av ett hjälteland berättar de frivilligas rafflande historia med ingredienser som avlyssnade telefonsamtal, vådaskott och jakt på förrädare. Den innehåller driftighet och idealitet, men också arrogans och kriminalitet.

En gripande roman baserad på verkliga händelser – om livet före, under och efter ett världsomvälvande krig. Berlin, tidigt 1930-tal. Elisabeth är sin mors främsta resesällskap och tillsammans utforskar de Europas huvudstäder tillsammans. Det finns en förväntan i luften, en hoppfullhet om hur livet ska bli.

Vet vi allt som finns att veta om andra världskriget? Eller finns det sådant som helt enkelt gått allmänheten förbi? I "Andra världskriget så alla förstår" tar experten Christer Bergström upp nya rön om den största konflikten i modern tid, och lägger fram dessa på ett sätt som är lätt för även den opåläste att förstå. Boken ger inte bara läsaren grundläggande kunskap om kriget, utan tar även upp berättelser och fakta som tidigare endast funnits i specialiserad facklitteratur.

Det är den 6 juni 1944 och de allierade styrkorna gör sig redo för landstigning i Normandie. Hundratusentals soldater från både havet och luften är beredda att stiga i land på de tyskockuperade stränderna i Frankrike. Dagen D kom att bli vändpunkten för det Andra världskriget, det var en framgång för de allierade och ett enormt bakslag för Nazityskland. Men invasionen innebär också ett enormt blodbad med tusentals dödsoffer från bägge sidorna. "Den längsta dagen" skildrar de ödesdigra timmarna under det första dygnet av invasionen, fyllda både av triumf och skräck.

En bro för mycket handlar om de allierades förtvivlade kamp om bron vid Arnhem i Holland i september 1944. De allierade skulle bakom de tyska linjerna i en gigantisk operation luftlandsätta 35 000 man. Hur planen misslyckas berättas om i denna spännande och mycket väldokumenterade bok. Cornelius Ryan var krigsreporter åt flera Londontidningar och tillhörde en av de skickligaste i sin generation. Boken läses av Claes Elfsberg som under många år hanterat nyheter i TV och som här lånar sin röst åt historien. ...

De bittra striderna i Stalingrads ruiner, fasorna på floden Volgas mörka vatten och det intensiva luftkriget över Stalingrad kostade hundratusentals soldater och civila livet. Slaget var så krävande och grymt att inte ens andra världskrigets mest hårdföra generaler kunde undgå att ­beröras av de massiva förlusterna som bara två män ryckte på axlarna åt: Adolf Hitler och Josef Stalin. Utan att blinka skickade de man efter man i döden under slaget om Stalingrad som blev det ultimata kraftprovet mellan historiens två grymmaste diktatorer som båda vägrade ge upp.

"Är det ett skämt att du och dina kollegor sitter och anmäler mina inlägg på instagram? FUCK THAT!". Hatet väller fram på sociala medier. Mottagarna? Yasmine Winberg och Julia Lundin, båda journalister på tidningen Resumé, som har anmält 14 influencers och 18 inlägg till Reklamombudsmannen för att få en tydligare klarhet i vad som gäller när det kommer till reklammärkning i sociala medier. Influencers är vår tids nya älsklingar, men också tidernas minst granskade makthavare.

Tjernobyl, och två andra katastrofer är en samling som fördjupar sig i några av de mest omskakande händelserna i modern europeisk historia. Samlingen belyser tre katastrofer och ger en inblick i utredningarna och räddningsinsatserna som följde i deras kölvatten. Samlingen har tidigare publicerats som enskilda titlar. Ur polisens perspektiv utforskas Tjernobylkatastrofen, en händelse som inte bara skakade den forna Sovjetrepubliken Ukraina, utan även Sverige och stora delar av Europa, den fruktansvärda Estoniakatastrofen, samt den ödesdigra vårdagen då M/S Scandinavian Star fattade eld i Skagerrak.

Egentligen hade Adolf Hitler insett att den tyska armén inte längre var i stånd till att strida. Wehrmacht saknade män, kanoner och stridsvagnar och Luftwaffe hade inte råd att förlora fler flygplan. Så när Hitler i februari 1943 flög till sitt framskjutna högkvarter i Ukraina hade han med sig ett tydligt budskap: Den tyska armén skulle inte längre gå på offensiven. Under det följande året skulle den istället försvara sina ställningar och låta Röda armén trötta ut sig själv med meningslösa angrepp. Men så blev det som bekant inte.

I över 200 år har Egyptens urgamla monument lockat till sig forskare och nyfikna turister från hela världen. Allt från små barnmumier till gigantiska pyramider har undersökts i försöken att kartlägga en av världens äldsta civilisationer, först med skärslevar, penslar och arkeologisk grundlighet, sedan med avancerade skannrar och DNA-analyser. Trots de omfattande undersökningarna har ingen ännu hittat de slutgiltiga svaren på alla de gåtor som riket längs Nilen lämnade efter sig när det kollapsade för nästan 2000 år sedan.

När morgonen grydde den 6 juni 1944 hade nazismens ok legat tungt över det franska fastlandet i fyra år. Klockan var 06.30 och från sina kulspruteställningar på stränderna i Normandie kunde tyska soldater se en syn som för dem måste ha varit lika otrolig som skräckinjagande. Framför dem i Engelska kanalens oroliga vatten låg den största invasionsflotta som världen någonsin sett. Fler än 150 000 allierade soldater var beredda att offra allt för att få ett fotfäste i Västeuropa igen. D-dagen var i gång.

Först var de dödsfiender. Sedan blev de affärspartners, därpå allierade, rivaler och så dödsfiender igen. Förhållandet mellan Hitler och Stalin förvirrade alla som försökte följa de båda männens vilja och det är tveksamt om huvudpersonerna själva förstod situationen till fullo. Operation Barbarossa gjorde slut på all tvekan.

I USA börjar soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Året är 1918 och den mystiska sjukdomen sprider sig med blixtens hastighet, och några veckor senare är tre kontinenter drabbade. Året därpå har femtio miljoner människor dött. Sjukdomen, som får namnet spanska sjukan för att spanska tidningar är först med att skriva om den, orsakas av ett virus. Senare forskning visar att spanska sjukan var en fågelinfluensa, som muterat så att den kunde smitta mellan människor. Världshistoriens farligaste sjukdomar har ofta hoppat från djur till människor.

När journalisten Henry Morton Stanley 1871 lämnade Zanzibar för att resa in i Afrikas inre, skedde det ståndsmässigt. Han red på en fullblodshäst och hade med sig 200 bärare. Stanley hade skickats ut av New York Herald för att hitta den försvunne missionären Living stone. Resan blev dock snart en mardröm. Tsetseflugor tog livet av hästen, bärarna flydde, och Stanley fick strida mot lokalbefolkningen. Européernas - och senare amerikanernas - utforskning av jorden var segdragen och kostsam.

Året är 1987 och Andrées polarexpedition ska resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Material som i efterhand hittats på Vitön blandas med anteckningar ur deltagarnas dagböcker, almanackor och journaler. Vi får även följa med på förberedelserna för expeditionen, arbetet efteråt med att tillvarata fynden och att frakta kropparna tillbaka till Stockholm. Knut Hjalmar Ferdinand Frænkel (1870-1897) var ingenjör och upptäcktsresande. Salomon August Andrée (1854-1897) var även han ingenjör och äventyrare.

Ett av samhällets största problem är missbruk. Idag vet vi betydligt mer om hur ett urspårat missbruk påverkar en människas hjärna, men vad är det egentligen som leder fram till ett missbruk? Och finns det sätt att motverka att någon fastnar i träsk av droger och alkohol? I djupa intervjuer med missbrukare och forskare utformar vetenskapsjournalisten Miki Agerberg missbrukets dynamik – och vad för eventuella lösningar det finns för människor och anhöriga som tvingas leva med det dagligen.

Det är ett ofta förbisett faktum, att andra världskrigets viktigaste slag inte utkämpades på Normandies stränder eller i Stalingrads ruiner utan på Atlanten, där tyska ubåtar försökte "svälta" Storbritannien till kapitulation genom att skära av viktiga försörjningslinjer för mat och materiel. Idag är det i stort sett omöjligt att finna spår efter de slag som kostade över 100 000 soldater och sjömän livet, för fartygsvraken ligger på Atlantens botten. Därför kan det vara svårt att förstå betydelsen av slaget om Atlanten som rasade under alla krigets sex år.