I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Kata Nylen från Klimatpsykologerna för ett samtal om den psykologiska dimensionen av klimatkrisen. Vi lever i en tid där insikten om den ekologiska kollapsen är ständigt närvarande. Många av oss känner en gnagande oro, en tyngd som är svår att skaka av sig. Men hur hanterar vi dessa känslor på ett sätt som gör att vi inte fastnar i passivitet eller uppgivenhet?

Vi pratar om hur klimatångest skiljer sig från vanlig oro och varför den är en naturlig reaktion på en hotfull verklighet. Kata förklarar hur vi kan använda psykologiska verktyg för att omvandla den här känslan till något konstruktivt – att gå från förlamning till handling. Vi diskuterar varför det är viktigt att inte bara förstå krisens omfattning, utan också hitta sätt att leva med den utan att tappa riktning eller mening.

I samtalet utforskar vi även matens och brödets roll i en tid av omställning. Vad händer när vi ser mat som en del av lösningen snarare än ett problem? Kan vi hitta styrka och framtidstro i något så enkelt som att knåda en deg eller odla en gröda? För mig är bakandet en konkret handling, ett sätt att skapa något meningsfullt i en värld som ibland känns splittrad och hotfull. Kata hjälper till att sätta ord på varför sådana handlingar kan vara avgörande för vår mentala hälsa.

Det här är ett avsnitt för dig som någon gång känt hopplöshet inför klimatkrisen, men också för dig som söker sätt att orka fortsätta kämpa. Hur kan vi prata om klimatet utan att fastna i panik? Hur kan vi hitta små, men betydelsefulla, vägar framåt? Och framför allt – hur kan vi leva med en kris som inte kommer att lösas över en natt?

Lyssna på avsnittet där poddar finns. Och om du har tankar kring samtalet – skriv gärna och berätta. Hur hanterar du klimatångest? Vad får dig att känna mening i en värld i förändring?

I avsnittet #55 av Bryta Bröd utforskar vi finansens roll i att omforma våra livsmedelssystem tillsammans med Erika HOMBERT.

Erika Hombert är Senior Investment Manager på PINC, Paulig Groups venture-division. Innan hon började på PINC utvecklade hon HackCapital, investeringsgrenen av FoodHack, en global foodtech-gemenskap. Hennes investeringsportfölj omfattar cirka 30 tidiga investeringar och ängelinvesteringar i 10 företag inom bioteknik, livsmedel, klimat och hälsa. Hon har även erfarenhet från startup-miljöer med fokus på försäljning och affärsutveckling, vilket har varit avgörande för internationell expansion. Erika har ett djupt intresse för både mänsklig och miljömässig hälsa och är fascinerad av hur kapitalallokering kan påverka samhällsutvecklingen och hantera klimatutmaningar.

PINC, som lanserades som Paulig Incubator 2018, investerar i startups som bidrar till en godare, hälsosammare och mer hållbar planet. De söker både finansiell och samhällelig påverkan i sina investeringar, samt en strategisk koppling mellan Paulig och de startups de stödjer. Som en evergreen-fond kopplad till ett 150-årigt familjeägt företag har de ingen bestämd tid för exit och agerar alltid i både startupens och investerarnas bästa intresse.

I denna avsnitt går vi bortom de traditionella narrativen om hållbarhet och fokuserar på hur kapital kan bli en katalysator för verklig förändring – från regenerativt jordbruk och agroekologi till cirkulära distributionsmodeller och motståndskraftiga matkedjor.

Med en av nyckelpersonerna inom riskkapitalbranschen som gäst dissekerar vi vilka mekanismer och incitament som styr investeringar i matsektorn. Vad krävs för att kapitalet ska flöda till system som inte bara är ekonomiskt bärkraftiga utan också gynnar ekosystem, biologisk mångfald och social rättvisa? Vilka trender ser vi inom impact-investeringar, och hur kan vi utmana den kortsiktiga avkastningslogiken till förmån för långsiktiga, regenerativa lösningar?

Vi diskuterar de komplexa beslutsvägarna bakom investeringar i livsmedelssektorn, hinder och möjligheter för att skala upp hållbara innovationer och vad som krävs för att övertyga kapitalstarka aktörer att satsa på lösningar som går bortom industriell monokultur och exploaterande affärsmodeller. Kan finansvärlden vara en allierad i kampen för en resilient och rättvis matframtid? Och vilka strategier behövs för att säkerställa att hållbara investeringar faktiskt leder till systemförändring?

Ett avsnitt för alla som vill förstå kapitalets makt över maten vi äter – och hur vi kan styra pengarna dit de verkligen behövs.

I detta avsnitt gästas jag av Curt Niklasson, en sann pionjär från södra Gotland, som med passion och envishet har format sitt liv kring ekologiskt jordbruk sedan 80-talet, långt innan det blev ett samtalsämne vid varje köksbord. Vi tar dig med på en resa som börjar med Ragnars spannmålsblandning och fortsätter genom ekologiska kretslopp, djupdykningar i kulturspannmål och de svårigheter som följer med att överlåta en gård till nästa generation. Hör om de starka banden mellan en bonde och hans jord och hur mod och visioner kan utmana konventioner.

Du får också veta varför pollinerare fick Curt att en gång för alla vända ryggen åt kemikalier. Hur Gotlands torra jordar och urgamla spannmålssorter bär på nycklar till framtidens mat. Och varför det är så viktigt att vi stöttar producenter som tänker långsiktigt, både för klimatet och för oss själva.

Det här är ett avsnitt för dig som älskar att tänka stort, agera lokalt och vill förstå hur du kan vara en del av förändringen, samtidigt som du njuter av historier från fälten och gårdsbutikerna. Lyssna och dela gärna dina tankar och idéer. Tillsammans kan vi bygga en hållbar framtid, en tugga och en tanke i taget.

Om du besöker Gotland, missa inte Siksarve Gårdsbutik. Lammskinn, Gotlandslinser och världens bästa mjöl väntar där – ett bevis på vad mod och långsiktighet kan skapa.

I avsnitt 53 av “Bryta Bröd” har jag ett ingående samtal med Jenny Sjöblom, sakkunnig på Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet. Det som slår mig i vårt möte är hennes förmåga att lyfta blicken över dagens fragmenterade insatser och ge ett tydligt helikopterperspektiv på det komplexa landskap som matsystemet utgör. Jenny beskriver hur vi traditionellt sett finansierat enskilda projekt utan att knyta dem till större, långsiktiga mål, och hur Vinnova nu strävar efter att vara mer än en renodlad finansiär – att också agera som expertmyndighet inom innovation. Med systeminnovation i fokus rör vi oss bortom ”fund and forget”-mentaliteten, där projekt isoleras och sedan lämnas åt sitt öde, mot en strategi som ser helheter: hur politik, marknadsstrukturer, forskning och kultur tillsammans formar förutsättningarna för framtidens mat.

Hennes expertis ligger i att identifiera hävstängerna för verklig förändring. Istället för att kasta ut ”konfetti” av kortlivade satsningar lyfter Jenny fram behovet av ”serpentiner” – långsiktiga, strategiska insatser med potential att omvandla ett helt system. Samtalet berör hur policybeslut och industriella strukturer påverkar våra val, och hur småskaliga entreprenörer kan ges utrymme och stödsystem för att bryta gamla mönster. Jenny framhåller att politiska beslut, eller bristen på dem, i hög grad avgör hur vårt matsystem ser ut, och att nyckeln till hållbar innovation inte bara ligger i tekniska lösningar utan också i att våga tänka framåt – att systematiskt förbereda oss för framtidens klimat- och resursutmaningar.

I den här helhetsbilden framstår Jenny Sjöbloms perspektiv som ovärderligt. Hon visar hur vi kan bygga plattformar och nätverk för innovation, där olika aktörer samverkar och där småskalighet och lokalanpassning får betydelse. Genom strategisk framsyn, där forskning, expertis och praktik möts, kan vi driva hållbarhet, hälsa och rättvisa. Hennes argumentation formar en övertygande vision: en matvärld där vi inte bara fortsätter som förut, utan faktiskt utvecklas i en riktning som stärker både planeten, människan och kommande generationers möjligheter att äta gott och leva väl.

Samtidigt är det i mötet mellan oss som individer som komplexiteten blir hanterbar. När jag bryter bröd med Jenny och får ta del av hennes reflektioner blir det tydligt att detta inte bara är en abstrakt diskussion om system. Det är en fråga om hur vi kan använda matens kraft för att skapa gemenskap, kultur och mening. Jennys långa erfarenhet, hennes vilja att tänka nytt och hennes förmåga att bygga broar mellan forskning, politik och markplan inspirerar mig. Det är just i dessa personliga möten, när vi delar ett hantverksmässigt bakat bröd och vågar drömma tillsammans, som insikten växer: det är möjligt att förändra matsystemet från grunden, om vi bara tar oss tid att lyssna, tänka och agera medvetet.

(00:21) Främjande Av Innovation Och Systemförändringar (07:04) Matens Roll I Hållbar Utveckling (14:41) Småskalighet Och Matförsörjning (26:26) Styrning Av Matsystemet Och Beteendeförändringar (34:03) Maten Och Systemtransformationer (44:10) Forskning Och Industriellt Intresse (59:26) Visioner För Politisk Förändring (01:03:13) Drömmar Och Visioner För Transformation (01:12:39) Batteriproduktion Och Matsystemets Utmaningar (01:27:26) Matrörelsen (01:40:44) Energitransition Och Samhällsansvar (01:44:22) Förändring Av Matsystemet Genom Teknik (01:59:29) Stor Industrisystem Och Småfolks Fördel

Avsnitt 52: Hållbarhetens väg

Kan ekologiskt jordbruk vara lösningen på vår tids största utmaningar? I detta avsnitt av Bryta bröd möter vi en advokat, hållbarhetsförespråkare och ordförande för Svenska Demeter som brinner för framtidens jordbruk. Vi diskuterar Sörmlands resa till Europas bästa ekodistrikt, Östersjöns framtid och hur våra matval kan bli en kraft för förändring.

Ny forskning visar att ekologiskt jordbruk inte bara minskar utsläpp och gynnar biologisk mångfald, utan också stärker både naturen och folkhälsan. Det här är ett samtal som utmanar och inspirerar—en påminnelse om att varje medvetet val kan bidra till en hållbar värld. Lyssna och låt dig inspireras att agera, ett bröd i taget.

https://organicfoodsystem.net/portfolio/sustainable-agriculture-and-food-culture/

https://organicfoodsystem.net/library-2/

Gäst: Josefin Åhlfeldt, bagare, årets Stela och delägare i Park Konditori i Bromma, Stockholm

I det här avsnittet av Bryta Bröd sitter jag ner med Josefin Åhlfeldt, en otroligt inspirerande bagare och entreprenör som tillsammans med sin kompanjon Carolina driver Park Konditori – ett hantverksbageri i hjärtat av Äppelviken. Under 15 år har de byggt upp ett bageri som inte bara bakar fantastiska bröd och bakverk, utan också är en central mötesplats i sitt närområde.

Josefin berättar om sin resa från en oväntad start till att idag vara en av Stockholms mest dedikerade hantverksbagare. Tillsammans med Carolina och deras respektive har hon skapat en verksamhet som vuxit organiskt, med fokus på kvalitet och autenticitet. Det är en berättelse om hårt arbete, långa dagar och en stark passion för bröd – och för att sätta sitt eget avtryck i varje limpa och bulle som lämnar ugnen.

Vi pratar också om branschens utmaningar, och här blir det riktigt intressant – och lite kontroversiellt. Josefin och jag diskuterar bristen på representation för hantverksbagare i Svenska Bageri- och Konditoriförbundet (SBK). Hur kan ett förbund som främst gynnar industribagerier också förstå och stötta småskaliga hantverksbagerier? Vi ifrågasätter varför det inte finns en organisation som lyfter fram hantverksbagarnas perspektiv och driver frågor om hållbarhet, kvalitet och bättre arbetsvillkor. Det här är en diskussion som behöver komma upp till ytan oftare – och jag är glad att vi vågar ta den här i podden.

Josefin delar också med sig av hur hon och Carolina utvecklat sitt bageri genom att göra strategiska förändringar, som att sluta med nattarbete och investera i rätt utrustning. Dessa beslut har inte bara förbättrat deras livskvalitet, utan också deras produkters kvalitet. Det här är en viktig lärdom för alla som drömmer om att starta eget i branschen – det handlar inte bara om passion utan också om att skapa en hållbar verksamhet.

Vi dyker även ner i hantverkets kärna: brödets doft, smak och plats. Josefin berättar om hur varje bröd hon bakar bär på en unik historia om råvaror, teknik och kärleken till hantverket. Vi pratar om det vackra i att skapa något som känns och smakar annorlunda beroende på vem som bakar det och var det bakas.

Det här avsnittet är en hyllning till det småskaliga, det unika och det långsamma – men också en påminnelse om de utmaningar vi står inför som hantverksbagare i en bransch som fortfarande domineras av snabbhet och massproduktion.

Lyssna nu och låt dig inspireras av Josefins fantastiska resa och de viktiga samtalen vi har om bröd, bagerikultur och framtiden för vårt yrke.

(00:19) Livet På Bruta. Bröd Och Mat (12:40) Brödets Plats Och Doft (25:31) Skåpet Och Bageriers Arbetstider (34:50) Kvalitet Och Pris På Livsmedel (44:41) Matkultur Och Medveten Konsumtion (55:58) Relationer Och Hantverk Inom Bageriet (01:08:27) Brödets Kvalitet Och Värde (01:17:27) Livet På Ett Hantverksbageri (01:30:35) Surdegsbröd Och Bageriorganisationer (01:35:34) Bageriorganisation Och Branschförening (01:43:47) Ekonomi Och Hantverk Inom Matproduktion (01:57:59) Nya Insikter Och Framtida Visioner (02:11:13) Företagssamarbete Och Branschrepresentation (02:17:38) Passion Och Värderingar Inom Bageribranschen (02:31:03) Meningsskiljaktigheter Kring Natur Och Hållbarhet

Matsystem, Teknologi och Framtidens Jordbruk

Hur kan Sveriges jordbruk navigera mellan ekonomiska utmaningar och ekologiska krav för att skapa en hållbar framtid? I detta avsnitt samtalar vi med teknikjournalisten Anders Engström, känd för sitt arbete med AGFO och sitt engagemang för innovationer inom foodtech och hållbarhet.

Vi tar tillsammans ett djupt grepp om matsystemets utmaningar och möjligheter.

Vi diskuterar de strukturella förändringarna inom jordbruket, som centraliseringens risker och betydelsen av småskalighet för resiliens. Med exempel som salmonellautbrott i äggproduktionen illustrerar vi farorna med storskalighet och vikten av lokal produktion. Dessutom utforskar vi hur Sveriges beroende av importerade insatsvaror, som gödsel och energi, påverkar vår självförsörjningsförmåga och vad lokala lösningar som biogasproduktion kan bidra med.

Teknologins roll i livsmedelsproduktionen står också i centrum. Vi reflekterar över ämnen som glyfosat, GMO, och innovativa metoder som optiska rensare och Nitrocap. Är teknologin alltid till vår fördel, eller finns det dolda kostnader som vi behöver ta hänsyn till?

Avslutningsvis lyfter vi fram människans ansvar och potential att driva förändring. Trots de geopolitiska och ekologiska utmaningar vi står inför, finns det hopp och vilja att skapa ett matsystem som inte bara är hållbart, utan också rättvist och robust.

Kapitel (00:01) Matsystem Och Teknologi (14:38) Jordbrukets Utmaningar Och Strukturrationalisering (29:42) Livsmedelsproduktion Och Klimatpåverkan (44:16) Självförsörjning Och Globalt Beroende (59:41) Ekonomi vs Ekologi (01:10:08) Teknikens Påverkan På Livsmedelsproduktionen (01:26:36) Hållbar Livsmedelsproduktion Och Samhällsförändringar (01:40:18) Kvalitet, Hållbarhet Och Samverkan (01:44:42) Mänsklig Påverkan Och Ansvarighet

I säsongspremiären av Femte säsongen av Bryta Bröd möter vi Jelle van Echelpoel, ägare av Guterosteri på Gotland, och en modig aktör i kaffevärldens komplexa och ofta skuggiga landskap. Jelle har valt att stå emot den traditionella kaffemarknadens press och verka för transparens, kvalitet och hantverk, vilket gör honom till en fri spelare i en bransch präglad av dolda agendor och stor aktörsdominans.

Ett centralt tema i avsnittet är utmaningarna kring transparens i pris och tekniker. Jelle delar insikter om hur kaffemarknaden ofta saknar öppenhet i hela sin leverantörskedja – från odlare till konsument. Som en liten, självständig aktör kämpar han för att säkerställa att hans partners, särskilt odlare, får skälig ersättning. Genom att noga välja sina samarbeten lyfter han värdet av rättvis handel och hållbara odlingsmetoder, vilket ger en mer etisk grund till varje kopp.

Hantverket är hjärtat i Guterosteri. Jelle beskriver hur han experimenterar med tekniker för att förfina smakerna och bevara bönornas naturliga karaktär. Rostningen är en konst i sig, där varje justering är viktig för att lyfta fram de unika egenskaperna hos varje batch. Han betonar att genuin smak och kvalitet är omöjliga att uppnå utan noggrannhet och en förståelse för råvarans ursprung.

För lyssnare som vill förbättra sina kaffekunskaper, ger Jelle tips som är direkt användbara – utan att hålla tillbaka eller skynda igenom detaljerna. Han talar om vikten av att använda färskmalda bönor, hitta rätt malningsgrad för olika bryggmetoder och att tänka på vattnets temperatur och kvalitet. Dessa tips är enkla men effektiva och visar att en smakrik kopp inte behöver vara dyr, utan snarare kräver omtanke och kunskap.

Jelle är också transparent med att vägen till det perfekta kaffet inte är utan utmaningar. Han navigerar skickligt genom teknikens komplexitet och de ekonomiska förutsättningarna som kommer med att vara en liten spelare. Genom sin passion och sitt hantverk vill han inspirera andra att bryta mönstret och söka sig till hållbara och rättvisa alternativ.

Avsnittet av Bryta Bröd med Jelle van Echelpoel är ett måste för alla kaffeälskare som vill förstå de många nyanserna bakom en kopp kaffe – från den omsorgsfulla rostningen till utmaningarna med transparens i en bransch fylld av mörker.

(00:18) - Kaffeexperten På Gotland

(11:23) - Kaffekulturen I Stockholm

(22:50) - Småaktörer Inom Mejeri Och Kaffe

(32:50) - Nya Smaker I Kafferosteri Branschen

(45:15) - Kaffeodling Och Sorters Påverkan

(01:01:31) - Kaffehandeln Och Gotlandsproducenter

(01:20:00) - Drömmar Och Verksamhetens Svårigheter

(01:33:56) - Kaffe Rostning Och Bryggning

(01:49:56) - En Modig Kafferostares Tacktal